VEM BÄR MITT HJÄRTA -

MED GULDGRÄS ÄR DET PRYTT.

Jag tränar på att tro. Jag gör Gud till man och väntar på min tillit till människosläktets män.

Gud har jag aldrig haft problem med. Gud har varit min tillflykt.

Männen däremot, har varit problematiska.

Men se - jag har lagt mitt hjärta i en mans hand. Han är en djupt troende människa. Hans Gud är kärlekens borg.
Hans bud har utgått från Kristus. Du skall älska Herren Din Gud och din Nästa som dig själv.
På detta kärleksbud vilar vår kultur. Tusen år med Kristus har vi bakom oss i våra nordiska länder av vintrig eftertänksamhet. I våra kyrkor har vi kommit samman och hämtat styrkan att leva i karga kår. Till denna tusenårige kyrka går mina steg var söndag. Jag andas in människans tro och hopp. Allt ligger gömt kvar i väggarna. Jag fyller lungorna med luften som andats in sedan livets början. Jag är ett med Skaparen. Nu är jag stark. Ordet kommer från man eller kvinna och är heligt. Jag vågar till och med lägga mitt hjärta i en mans händer. - Det kallar jag tryggheten i murbruket som omgärdar rummet där Helighet är livskraften som skall bära mig genom nästa vecka.

SMS FRÅN MILJONPROGRAMMET

NÄR JAG GÅR TILL MIN ICA -- SVÄVAR MIN GUD OVAN ALLA TAK.

Han vandrar med mig. Ståtlig är Han, likt bokmärket som glänste över min systers säng. Över min hängde Jesus. Det handlade om ålder. Gud var äldst, så var också min Storasyster.
Jag var den mindre som öppnade dörren för den Store. Så då blev jag Jesus. - I bokmärkesvärlden.

Vägen till min ICA är kantad av törnen, hundskit, soptunnor, skräp, soffor nån burit ut och ställt där, en tv med sprucken ruta och dylikt. Så jag ser uppåt. Där pekar Gud i sin prakt och välde mot ljuset och tornet på Fosie kyrka. Den syns bakom höghusen med deras evigvarande plastblommor, sommar som vinter, mellan paraboler på balkongerna. Färgen har falnat. Men se hur Gud lyser! Han er med mig alla dagar. Överallt där Gud uppenbarar sig är Helig Mark.

I SVARTASTE NÖDEN BER JAG TILL GUD

MÖRKRET ÄR SKÄRANDE BLEKT AV MÅNLJUS.

Gud är himlarnas glimmande stjärnor. Gud är himlavalvet så svart så man ser att evigheten är oändlig.

Jag är allena. Frosten biter i ljusringen kring månen. Kölden tränger in under kläderna. Jag är i nöd, käre Gud. Hjälp mig. Ge mig styrka i denna natt.

Jag har flytt utan skor från våldet inne. Nu super maken ensam. Här ute är jag. Utan skor. Det är november. Gud, var hos mig. Nu går jag till min sovplats under stenhällen i skogen. Djup, full av nåd är ödsligheten. Jag har en sovsäck ute och en trasmatta. Och Gud.
Var hos mig i nöden.

SÖNDAG OCH DE VARAKTIGA VÄRDENA.

NÄR KYRKKLOCKORNA RINGER, ÄR DET HELG PÅ KÖPCENTER SYD,ÖST,VÄST,NORD.

Dansen går i rumbatakt kring Guldkalven, kassorna plingar, plastänglar sjunger, allt er fejkat - men så skall det vara, för då blir du lycklig.

Planeten tar en djup suck, atmosfären får en ny slöja avgaser, haven blir lite surare så en mer mussla mister förmågan att bilda skal.
För full musik, förstör människan sitt livsrum, i rädsla för katastrofen som lurar. - Vilken katastrof? - Jo att bli utslagen. Den som inte köper, är värdelös och hindrar penningens växt.
Varför skall penningen växa så jorden dör av det?
Fråga Satan, för han vet det nog.
Han allena är allvitande i frågan: förstör ditt klot för att bli lycklig.

Kyrkklockorna ringer. Gudshuset har stått här i 800 år. Själarna vilar vid Skaparens fot. Tystnad råder i gamla murar. Här inne lyfter Ordet, Tonen, Bilden. Utan ett pling i kassan får du Evighetens värdekupong och Frälsans stämpel i pannan. God söndag, önskar jag.

MIN SÖNDAG ÄR MILJÖMÄRKT.

ORGELN BRUSAR, KLOCKORNA RINGER, DET ÄR HELG I HJÄRTAT.

Ordet är viktlöst, atmosfäriskt rent, redan betalat för, med Jesu Kristi blod.
Följ mig! manar Jesus. Korset är tomt.
Invändigt sjunger jag: Påskemorgen slukker sorgen.
Jubelpsalmen är norsk. Vi sjöng den till frukost då jag var barn i påsktiden. Solen var alltid strålande gul på påskmorgon.

Liljorna lyser över gravarnas frid. Själarna är förlösta. Jesus är uppstånden. Varje söndag är Han uppstånden för mig, för att följa mig genom veckans dagar. Jag går inte längre allena. Jag bär i mig mina miljömärkta söndagars ljus, ord, korset och kärleken.